semestern hägrar...

sista dagen innan semestern.
idag måste jag (jag vet att det inte finns några riktiga måsten men det här är måste vara ett undantag) anställa en person, gärna två. detta för att augusti överhuvudtaget ska gå ihop personalmässigt. det är ju onekligen en liten press.
men jag vaknade med en bra känsla i morse. jag tror det här är min dag.

igår var jag för övrigt på bröllop. i vanlig ordning var jag motvillig som ett litet tjurigt barn innan, bara för att upptäcka att det faktiskt var väldigt trevligt. att jag aldrig lär mig. fast jag hade nog väldig tur med bordsplaceringen tror jag. ett gäng synnerligen trevliga personer runt omkring mig. och det här med mitt jobb är ju faktiskt sällsynt tacksamt. omedelbart intresse liksom.
jag kan förresten inte låta bli att le åt den klassiska utvecklingen av en konversation om mitt jobb. det börjar med en rad komplimanger, leenden och uppmuntrande kommentarer kring att det är såå viktigt att jobba med den fråga jag jobbar med. efter det brukar det ta ungefär 5 minuter innan den första berättelsen kommer om ngn gammal klasskompis i 5:an som var utfryst eller ngn hemsk incident på gympan i 7:an när en lärare betedde sig illa.
men jag ska inte klaga. jag antar att man inte får lika mkt uppmärksamhet över sitt arbete som kassabiträde på Konsum.
och uppmärksamhet, mina vänner, det är banne mig det bästa jag vet!