jag halkar efter.

då var det dags för en liten turné igen då. Karlskrona och Kalmar denna gång. två städer jag aldrig besökt (bortsett från Kalmar som man väl susar förbi när man åker till Öland om jag inte är helt felunderrättad).
och som vanligt låter Johnny boy mig göra grovjobbet vilket innebär att jag kommer att sitta ensam i en bil i 5-6 timmar i eftermiddag. jag skulle velat ha ett bra blandband då (blandskiva menar jag). men det har jag inte. och vad värre är. hur tragiskt det än kan låta så har jag till min förfäran upptäckt att jag, för att använda den gode george Costanzas ord, är out of the loop. iaf när det gäller musik. jag måste slutligen inse att jag tappat greppet. jag har inte den minsta koll på vad som är hippt. (eller vilka ord man ska använda för att beskriva det som är...hippt)
det är, kära vänner, numera på den sorgliga, sorgliga nivån att jag försöker tjuvsnegla på displayen varje gång det sittern en sån där ungdom med ipod bredvid mig i t-banan. jag har även lekt med tanken att helt sonika bryskt bända ipoden ur händerna på personen ifråga för att ta mig en närmare titt på vad det är för musik som gäller. men jag är inte där. än.
och så blir jag lite skamsen också, när jag kommer på mig själv med att sitta och fnittra förtjust framför en dvd med en Bruce-konsert från -75. jag kan helt enkelt inte hjälpa att jag nästan bara går igån på gamla gubbar med polisonger och gitarr. borde jag söka mig vidare? vidga vyerna? you tell me.

gudars skymning vad jag ogillar djur i kläder förresten. varför gör man så mot en oskyldig varelse?