jag bara måste dela med mig av detta för det är så härligt bisarrt.
där sitter Karl och jag i godan ro och dricker några öl innan Bajen-matchen här i veckan. (i en park inte långt ifrån Gullmarsplan, vilket har viss relevans för introduktionen av historiens huvudperson)
en (gravt) vinglande, sjabbig karaktär uppenbarar sig på grusgången och kommer sakta stapplande åt vårt håll. och eftersom jag sedan länge insett att jag är ngt av alkisarnas motsvarighet till flugornas lampa så förbereder jag mig mentalt för en stunds givande konversation.
mycket riktigt, den i uppknäppt (skitig) jeansskjorta och dubbla glasögon iförde mannen slänger sig ned i gräset bredvid oss och börjar genast prata osammanhängande. dessutom på någon sorts fullständigt ogenomtränglig svensk-ryska.
han gräver i sin medhavda axelväska medan han slår upp en snårig konversation som tycks kretsa kring rysk poesi, invandrares situation i Sverige samt Pride-bögar och med vissa inslag av fotboll.
han fångar upp en bok ur väskan och viftar med den, det är en rysk bok med vad det verkar någon suspekt poet. han pratar ideligen medan han viftar häftigt med boken, varpå det ramlar ut ett ID-kort ur densamma. jag tar upp det och vill ge det till mannen, som inte ens tittar på det utan bara vill slänga bort det. denna gest tar både jag och Karl som det slutliga beviset på att denne pratglade, alkade ryss med fantastiskt dålig andedräkt hittat/snott väskan med allt dess innehåll. denna vår tyst överenskomna tes förstärks till orkanstyrka när mannen lägger ned boken och istället tar upp en mapp varpå vilken det står "Välkommen till svenska läkarmässan 2007" eller något liknande. Karl och jag ser detta samtidigt och skrattar en stund inombords åt det oerhört roande tankeexpermintet att denne osannolike figur verkligen precis kommer från läkarmässan. det inombords skrattet tystnar dock tvärt och ersätts med kall fasa när vår vän ryssen i nästa sekund gräver i väskan igen och låt en namnbricka dingla från ett snöre i handen. på den finns hans bild, namn och (håll i dig nu) hans titel som ST-läkare på en inte helt oansenlig vårdcentral i Stockholms ytterkant.
det var där någonstans som Karl tog tag i det hela och föreslog att vår vän ryssen skulle gå vidare. vilket han gjorde.
så, sitter du nu där med misstänkt halsfluss och en inbokad läkartid på en vårdcentral i Stockholm kanske nu på måndag så får jag väl bara säga...gapa stort och säg "aah".
